Första träningen på nya dieten



Dagens pass blev inte riktigt som jag tänkt det. Halvvägs in så blev jag så irriterad att jag var tvungen att gå bort till kondis-maskinerna och cykla av mig negativ energi! Det finns ett antal killgäng på 3-5 stycken på Member som ALDRIG kan plockar undan efter sig. Frustrerande är tametusan bara förnamnet. De tar upp mycket plats och kan gå iväg i flera minuter mellan seten och prata i telefon eller typ "hänga" med varandra. Blev även arg på mig själv att jag faktiskt inte sa till dem.. vet inte varför, men jag var helt enkelt feg idag. Bättring till nästa gång!
 
Men det jag hann med var;
 
Benpress, 6 set, 80/120 kg
Marklyft, 6 set, 50/60/70 kg
Benspark, 4 set, (ingen aning vilken vikt faktiskt)
 
15 minuter halvt frustrerande cyklande..
 
Tycker träningen gick bra, hade bra pump i musklerna och bra tryck :)







Försöker få ner några av tankarna i ett inlägg..

"Försöker" är det rätta ordet ;)
 
Inom hälso/tränings/fitness/kost-industrin som vi i västvärlden ändå ramlat in i de senaste åren, så finns det vissa uttryck och förhållningssätt som är mer eller mindre hatade och älskade. Olika använda och tabu-belagda uttryck. Och så finns det en hel drös med fördomar mot det mesta. Och okunskap, glöm för all del inte okunskap. Sitter jag på all kunskap inför min satsning?? NEJ, såklart inte. Det är därför jag anlitat någon som kan allt och som ger mig ett kostschema som jag ska hålla.
 
"Följer du det här så kommer det märkas på din kropp"
HUR spännande är inte det?
 
Ja, i alla fall. Nu hamnade vi på ett sidospår. Uttryck och förhållningssätt. Jag vet inte riktigt vad jag ska gå in med för inställning i den här satsningen, för jag kan verkligen inte sätta mig in i hur det faktiskt är att ha den här kosthållningen, träna på utav bara satan, ha ett fulltidsjobb på sidan.. och fortfarande fungera socialt (åtminstone någorlunda). Jag har ingen aning. Och det har nog ingen annan heller som inte testat på det.
 
Därför har jag kommit på att jag ska försöka se på det med lite komik emellanåt. Ja men ni vet, driva lite med min satsning och faktiskt bjuda på mig själv. Men det är inte för att någon ska sitta och tycka synd om mig när jag sitter där med min proteinshake eller mina riskakor medan ni andra äter en tårtbit till eftermiddagsfikat.
 
Varför?
 
Jo, för att jag har ju faktiskt valt det här själv. Och jag lovar att jag kommer få slåss mot de tankarna rätt mycket själv i alla fall. Jag kommer säkert ha lite martyr-tendenser emellanåt. Sen är det ju en helt annan femma att bli förundrad, imponerad och inspirerad av att jag faktiskt kan hålla det här. (märker ni hur jag försöker få er att ge mig beröm i framtiden.. haha, fungerar det?).
 
Ett uttryck som är vida diskuterat är ju det här med att unna sig något. Unna sig ätardagar, unna sig socker, unna sig pizza (min STORA akilleshäl). Sen läser man att det inte alls är ett bra sätt att tänka för "vet du vad, du kan få problem med ditt sätt att se på mat i framtiden". Sen kan man sitta vid bordet på jobbet när kollegorna frossar på kakor och så hör man "ska du inte unna dig en liiiiten kaka i alla fall, bara en.. komigenrååååååå"". Säger inte att det hänt just mig, men jag har hört andra som råkat ut för det. Snälla säg aldrig så till mig, då kommer jag nog bara bli irriterad.. speciellt om jag är hungrig. Det är precis som att de inte vill känna dåligt samvete för att de själva hade velat kunna stå emot. Onödigt helt enkelt. Jag kommer ju bara bli MER motiverad av sånt..
 
Visst, ni har inget ansvar för mitt val, men är du min vän så hoppas jag att du stöttar mig. Fråga mig gärna om allt, men ifrågasätt inte för ifrågasättandets skull. Det blir så genomskinligt. Jag har alltid varit en (mer eller mindre) rätt lättpåverkad människa så det räcker liksom med eventuellt egna ifrågasättanden..
 
Ja, det jag tror att jag ville komma fram till i det här inlägget är att jag tänkte börja använda ett uttryck i form av "gillaläget". Det kommer jag även använda på Instagram; #gillaläget. Btw, följ mig där mallans_bralla. Det uttrycket är alltså inte för att alla ska tycka synd om mig utan för att kunna skämta lite om situationen. Och för att motivera mig själv. Just det, ordet "uppoffring" som man hör ibland i och med tävlingsdieter. Jag ser det inte som en uppoffring, jag ser det som att jag testar vad jag egentligen går för, på riktigt. Det här är ju faktiskt mitt intresse.
 
Sen så längtar jag ju som tusan till att stå på den där scenen och stolt visa upp det jag åstakommit!







NU J-VLAR!


Nu är det igång gott folk!
Från och med idag.
 
Jag mot jag, mig mot mig.. Malin mot Malin.
 
Okej, kör lite snabba känslor inför den här satsningen; glädje, förhoppningar, drömmar, rädsla för misslyckande, kommer jag orka träna på den kalorirestriktion jag får(?), motivation, SPÄNNING, ovisshet, hunger(?! haha).. ja massor av grejer snurrar runt i mitt huvud. MASSOR AV FRÅGOR! Ska utveckla mina tankar en annan dag.
 
Idag har jag tagit förebilder och jag kommer ta nya bilder med jämna mellanrum. Jag hoppas ni vill följa min kamp, jag kommer nog bjuda på en hel del knasiga tankar och reaktioner ;)
 
Och jag kommer verkligen dela med mig av sanningen..