Battle of Scandinavia

 
Okej, nu kör vi. Nu skriver jag det här inlägget bara. Har dragit mig för det.. för jag känner inte riktigt att jag landat än. Men det kommer troligtvis inte bli bättre imorgon i alla fall. Så, nu skriver jag bara av mig helt enkelt.
 
En omtumlande helg är slut och OJ vad många olika känslor som sköljt genom kroppen. Jag och Lina åkte mot Alingsås i fredags för att checka in på Villa E som var ett megamysigt litet Bed&Breakfast ca 5 minuters bilfärd från Estrad. Hade ett bra lugn i kroppen genom hela tömningsveckan och det fortsatte in på fredagen. Det som var planerat på fredagskvällen var ett första lager spraytan samt inregistreringen. Färgen gick galant och med den nya fina bruna huden stod jag i bikini och sidenrock och väntade på att få godkänt på bikinin, betala tävlingsavgiften och få min nummerlapp. Fick en glimt av alla tävlanden och njöt av stunden. Det är svårt att förklara men det finns en speciell känsla på tävlingar som man upplever om man har intresset för sporten eller bara älskar att träna. En förväntan efter allt slit och motivation så det räcker och blir över.
 
Vi åkte hem efter registreringen och försökte sova tidigt. Lina (som jobbar dag) klarade det såklart galant. För skiftarbetaren i mig var det lite svårare. Vid ett-tiden lyckades jag somna och mobillarmet väckte mig sen vid halv sex. Sminkdags! Jag har sen länge bestämt mig för att sminka mig själv vid dessa tävlingar. Jag känner att jag är så pass bra på det och jag vet vad jag passar i. Blev extremt nöjd med resultatet och kommer nog aldrig mer betala för smink inför tävlingar. Check!
 
Vi begav oss sen till Estrad och väl på plats så hittade vi omklädningsrummet som var vigt för oss BF-tjejer och la ifrån oss våra saker. Sen var det dags för ett andra och tredje lager färg på kroppen. Brunare än den brunaste pepparkakan försökte jag sedan ta det lite lugnt fram tills att det var min tur på scen.. men ja, det gick väl kanske sådär. Är så extremt nervig vid såna här tillfällen och har svårt att slappna av. Fixade med hår, smink, gick fram och tillbaka backstage för att glutta mot scenen lite.. uppdaterade instagram. La mig en stund. Upprepade sedan typ samma procedur. Hopplös är jag :D
 
Men så var det snart showtime och vi började limma bikinin på kroppen ca 1 h innan. Sen iväg till spraytanen igen men den här gången för att få kroppen insmord i olja. Iväg backstage för att pumpa muskler, ladda med riskakor och banan samt sätta på skorna. DÅ kom nervositeten. Eftersom jag "hängde på låset" vid anmälningen så var jag först upp. Hehe. Men precis minuten innan det var dags, när alla tjejerna stod bakom mig redo att entra scenen, då blev jag lugn igen. Jag har ju gått in på scen förut var mantrat jag upprepade i huvudet.. I got this. Så med en tugga nutella i käften som Lina kom med i sista sekund travade jag in på scen med de andra tjejerna hack i häl.
 
Direkt jag ställde mig i frontposen så kom krampen i låren. Precis i nederdelen på utsidan av låret. Pang! Sist jag fick kramp på Tammer så slappnade jag bara av en sekund och kunde sedan spänna utan problem. Men den turen hade jag inte nu. Frånvaron av salt i kroppen måste ha påverkat mig mer den här gången helt enkelt. Jag hade problem med låren genom hela uppträdandet och jag ser nu i efterhand på bilderna att detta syns i min utstrålning. Eller rättare sagt bristen på den. Kom flera gånger på mig själv att jag skulle le. Detta är något jag är väldigt besviken över. Att jag inte kunde bita ihop bättre. Men allt fokus låg på att försöka hitta en vinkel på knäna där låren inte krampade. Det var inte helt lätt.
 
Trots detta så hade jag såååååå roligt på scen. Det är en sån extremt speciell känsla att stå där uppe i minimal bikini, brun som en pepparkaka, toksminkad.. och visa upp sig för en stor publik. Vilken adrenalinkick!
 
Resultatet då? Jo, det räckte tyvärr inte till final. Detta var något jag hade räknat med. Final hade varit en bonus. Jag vet vad som var fel och det har jag tjatat om här på bloggen också. Min form. På tävlingsmorgonen vägde jag in på 3,5 kg mer än senaste tävlingsvikten. Det syns väldigt bra på mina lår, speciellt i front- och backposen, att de inte alls är så hårda som de borde. Det är som det är. Ingenting jag kan vara bitter över nu i alla fall. Man lär sig hela tiden nya saker och det finns saker jag misslyckats lite med mentalt fram till den här tävlingen.
 
MEN, det viktigaste är; jag kommer rätta till det till Tyngre Classic om jag så ska bo på gymmet när jag inte jobbar eller sover. Jag är så sjukt peppad nu på att få visa upp en bättre fysik i min underbara gula bikini. Det är nu 19 dagar kvar till tävling. Kör bah kör!
 
Btw, fler bilder från scenen finner ni på www.muscle.se, Battle of Scandinavia & "Body Fitness +163"
 
.. och TACK Lina för att du ville följa med mig på den här tävlingen. Som backstagecoach var du perfekt och trots att vi inte känt varandra så länge så vet du vad du ska säga i alla tillfällen för att få mig i bättre mood. Tack även till mina fina tjejer Barbara och Sanna som skrek sig hesa och som alltid finns där i vår whatsappgrupp när man behöver lite stöd. Tack också till min coach Fredrik, jag litar blint på din expertis, nu kör vi stenhårt mot Tyngre Classic. Tack till min faster in law som kom från Göteborg bara för att se mig tävla trots att hon aldrig satt sin fot på liknande tävlingar. Till sist.. tack alla ni som skriver och hejar på mig. Ord är överflödiga, ni ger mig energi! TACK :)
 
Fixade nog till sminket ca 20 gånger.. minst ;)

Upp och ner, upp och ner.. inte en lugn stund och massor av energi trots tömning :D

Riskakor med nutella, en inoljad kropp innan scenen, en rätt bra bild på min bikini, min Coach Fredrik och jag efter tävlingen samt ett stort leende eftersom det här är såååååååååå KUL :D
 







Kommentarer

Är det okej om jag skickar din bloggadress i en kommentarer på en annan blogg? För läser en annan blogg som var på denna tävlingen nämligen :)

Svar: Absolut :)
Malin


Kom ihåg






Trackback