En ändring kanske är på sin plats..

Foto; Robert Reinholdsson
 
Nu börjar det gå överstyr. Min dygnsrytm. Okej, skift blir som det blir ibland. Att kastas fram och tillbaka mellan att gå upp 06 eller gå och lägga sig 08 är inte optimalt men nu har jag inte jobbat dag på över en månad och det börjar märkas på mina allt senare sovtider. Att jobba dag lite då och då gör att nattugglan i mig och min sambo håller sig inom rimliga nivåer. Vi går oftast i säng mellan 01-02 när ingen av oss ska upp tidigt. Men just nu är jag inte ens trött innan 03. Typ. Får nästan lite ångest bara av att tänka på det.
 
Det gör i sin tur att jag ibland försöker somna lite för tidigt vilket inte riktigt går och då kommer det grubbel och oro. Ni vet, små problem blir större framåt natten. Allt mellan himmel och jord behandlas i min hjärna vissa nätter. Men om ca 2 veckor är det dags för några dagpass igen, det kanske kan ge huvudet lite ro.
 
Har äntligen kommit igång med träningen ordentligt efter ca 3 veckor av sjukdom fram och tillbaka. Allt toppades av att jag drog på mig munsår idag. Men munsår kan man såklart träna med så nu har jag börjat med mitt tempofyllda träningstänk igen. Hög hastighet på styrketräningen, mycket superset och inte allt för lång vilotid mellan seten. Ska, förutom bandyträningarna, även lägga till lite cardio efter styrkepassen så jag kommer ifatt flåset jag byggt upp under hösten. Det är jobbigt som vanligt i början men bara man biter ihop första tiden så kommer resultaten rätt fort och sen går det av bara farten. Träningsresultat är den bästa motivationen!
 
Jag har även börjat förbereda mig mentalt på kommande tävlingsdiet. Har tagit bort allt onödigt tjafs på veckordagarna och äter så rent och "lagom" jag kan utan att räkna varenda gram mat. Med "onödigt tjaffs" menas; tårta när det bjuds på jobbet, lösgodis som min sambo köper hem, en chokladbit "bara för att jag kan" sent på kvällspassen, bröd i tid och otid.. etc etc. Bröd, denna gudagåva :D Haha. Bröd, smör och ost. Finns INGENTING som slår det. Ingenting.
 
Fick ett sms från min coach som fick mitt hjärta att slå lite snabbare av ren motivation och glädje. Längtar nästan ihjäl mig till dietstart fast jag vet hur jobbigt det stundtals kommer vara. Den här lite längre uppbyggnadsperioden har känts helt nödvändig och någonstans tror jag pausen gett mig självförtroendet att tro på min förmåga att klara kosten även under "offseason". Här är i alla fall smset C skickade tidigare idag. Det är en video från min första tävlingsdiet och hon filmade en av övningarna under ett pass med henne. Skapligt liten man var liksom, kan tänka mig att jag var ett par veckor från Alströmer här :)
 
 







Kommentarer

Kom ihåg






Trackback