En ändring kanske är på sin plats..

Foto; Robert Reinholdsson
 
Nu börjar det gå överstyr. Min dygnsrytm. Okej, skift blir som det blir ibland. Att kastas fram och tillbaka mellan att gå upp 06 eller gå och lägga sig 08 är inte optimalt men nu har jag inte jobbat dag på över en månad och det börjar märkas på mina allt senare sovtider. Att jobba dag lite då och då gör att nattugglan i mig och min sambo håller sig inom rimliga nivåer. Vi går oftast i säng mellan 01-02 när ingen av oss ska upp tidigt. Men just nu är jag inte ens trött innan 03. Typ. Får nästan lite ångest bara av att tänka på det.
 
Det gör i sin tur att jag ibland försöker somna lite för tidigt vilket inte riktigt går och då kommer det grubbel och oro. Ni vet, små problem blir större framåt natten. Allt mellan himmel och jord behandlas i min hjärna vissa nätter. Men om ca 2 veckor är det dags för några dagpass igen, det kanske kan ge huvudet lite ro.
 
Har äntligen kommit igång med träningen ordentligt efter ca 3 veckor av sjukdom fram och tillbaka. Allt toppades av att jag drog på mig munsår idag. Men munsår kan man såklart träna med så nu har jag börjat med mitt tempofyllda träningstänk igen. Hög hastighet på styrketräningen, mycket superset och inte allt för lång vilotid mellan seten. Ska, förutom bandyträningarna, även lägga till lite cardio efter styrkepassen så jag kommer ifatt flåset jag byggt upp under hösten. Det är jobbigt som vanligt i början men bara man biter ihop första tiden så kommer resultaten rätt fort och sen går det av bara farten. Träningsresultat är den bästa motivationen!
 
Jag har även börjat förbereda mig mentalt på kommande tävlingsdiet. Har tagit bort allt onödigt tjafs på veckordagarna och äter så rent och "lagom" jag kan utan att räkna varenda gram mat. Med "onödigt tjaffs" menas; tårta när det bjuds på jobbet, lösgodis som min sambo köper hem, en chokladbit "bara för att jag kan" sent på kvällspassen, bröd i tid och otid.. etc etc. Bröd, denna gudagåva :D Haha. Bröd, smör och ost. Finns INGENTING som slår det. Ingenting.
 
Fick ett sms från min coach som fick mitt hjärta att slå lite snabbare av ren motivation och glädje. Längtar nästan ihjäl mig till dietstart fast jag vet hur jobbigt det stundtals kommer vara. Den här lite längre uppbyggnadsperioden har känts helt nödvändig och någonstans tror jag pausen gett mig självförtroendet att tro på min förmåga att klara kosten även under "offseason". Här är i alla fall smset C skickade tidigare idag. Det är en video från min första tävlingsdiet och hon filmade en av övningarna under ett pass med henne. Skapligt liten man var liksom, kan tänka mig att jag var ett par veckor från Alströmer här :)
 
 







En helg fylld med kärlek!

Tänk vad stressad man kan bli av att bara hjälpa till lite med någon annans bröllop, ha! Tänk då hur jag skulle känna runt mitt eget?! Men tänk samtidigt hur sugen man kan bli på att bara samla släkt och vänner och fira kärleken mellan två människor. Magisk! Helgen var lyckad på alla sätt och vis och jag önskar mina två favoriter all lycka <3
 







The Body

Jag la upp en bild på Instagram för ett par dagar sen. Bilden föreställde mig själv i tights och en sporttopp precis efter ett axelpass. Kortfattat skrev jag att min kropp verkade ha nöjt sig med en veckovikt på ca 71 kg. Med veckovikt menar jag hur kroppen är när jag äter bra och inte trycker i mig skit. Efter skitdagar väger jag mellan 1-2 kg mer. Ren vätska. Jag känner mig som en ballong. Normalt va? Jag offrar en bra känsla i kroppen för att mat&dryckesnjuta i ca 6 timmar, en ibland två gånger i veckan. Jag har tydligen inte riktigt kommit underfund med att det inte alltid är värt 2 efterkommande dygn som en ballong med lite extra gaser. Okej, om ni frågar min sambo så är det mycket extra gaser. Aaaaanyway..
 
Tillbaka till bilden och min veckovikt.
 
Det finns så många sätt att se på det här med offeason-form. För er som inte tävlar så är det ju ett begrepp som ni inte ens behöver bry er om. Men för mig är det ju någonting jag måste vänja mig vid.. extrem fitness-gröngöling som man är. Nu efter tävlingen exempelvis, många andra börjar "ta tag i träningen innan sommaren" eller liknande. Själv har jag gått upp ca 10 kg efter den 23 april. Det är ju rätt komiskt ändå. Hur olika det kan vara :)
 
Jag tolkar fitnessvärlden lite som att det finns två läger. Ett läger som inte går upp så mycket mellan tävlingarna, kanske 4-7 kg, och ett som går upp mellan 10-15 kg.. ibland mer. Idag hittade jag två konton på Instagram med tjejer som gått upp mer än 10 kg efter sina tävlingar.. och jag blev så himla glad. Inte för att det på något sätt är det bättre sättet (alla är vi olika!!) och jag kommer inte själv gå upp mer än mina + 10 kg.. utan för att det ger mig lite lite extra andrum för att hitta min egna väg. För det är ju det jag måste göra. Vad mår jag bra av? Vad fungerar för mig? Vad fungerar för min kropp som är så fruktansvärt vätskekänslig för vissa livsmedel? Vad trivs jag med? Med vilken vikt vill jag starta min nästa diet? Vem vet, efter nästa tävling kanske jag inte går upp 10 kg.. utan mindre? Jag lär mig mer och mer om mig själv för varje diet och varje reverse-diet. Det tar tid, men det får det göra!
 
Jag tror rätt hårt på att kroppen har en viss vikt den gärna "landar" och "faller tillbaka" på. Jacob Gudiol har skrivit en del om det. Denna vikt är svår (men inte omöjlig) att ändra. För att ytterligare en gång gå tillbaka till bilden och min veckovikt.. så tror jag min kropp gillar talet 71. För även om jag äter ett par extra riskakor med nutella på kvällarna under veckorna och äter mycket gott till helgerna. Så landar morgonvikten till slut på ca 71 kg när jag väl äter det jag ska.
 
.. och det känns faktiskt riktigt bra. Bra kroppen, bra jobbat! #highfive
 







Tidigare inlägg